
Från reaktiv expertroll till proaktiv agendasättare
Kund: Svenskt Växtskydd »
Uppdrag: Strategisk positionering, PR och Public Affairs
Utgångsläge
Svenskt Växtskydd företräder företag som utvecklar och levererar växtskyddsmedel på den svenska marknaden. Medlemsföretagens möjligheter att verka och växa påverkas av mer än produktutveckling och efterfrågan: politiska beslut, regelverk, lantbrukets villkor och den allmänna förståelsen för växtskyddets betydelse spelar minst lika stor roll.
I samhällsdebatten hamnade fokus ofta på enskilda preparat och miljörisker, medan konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion, lantbrukets konkurrenskraft och tillgången till fungerande växtskyddslösningar fick lite utrymme. Vad det betyder för konsumenten, i form av tillgång till svenskproducerad mat, rimliga priser och trygghet i kris, hördes sällan. Två mönster höll organisationen tillbaka:
» Expertfällan. Svenskt Växtskydd sorterades in som teknisk remissinstans, vilket gjorde att organisationen sällan bjöds in till de bredare samtalen om svensk livsmedelsförsörjning och beredskap.
» Defensiv stagnation. Kommunikationen handlade till stor del om att försvara enskilda medel och bemöta kritik, vilket lämnade litet utrymme att driva branschens övergripande frågor.
Utmaningen var större än att skapa mer synlighet. Växtskydd behövde flyttas från en snäv produkt- och regelverksdebatt till en strategisk fråga om Sveriges livsmedelsproduktion, konkurrenskraft och beredskap.
Vårt arbete
Under en tio veckor lång strategisk sprint arbetade Verything tillsammans med Svenskt Växtskydd för att gå från att försvara enskilda sakfrågor till att påverka de bredare förutsättningarna för branschen.
En ny strategisk plattform
I gemensamma workshops formulerade vi en tydligare position och tre arenor där organisationen behövde ta större plats: teknisk eftersläpning, beredskap och självförsörjning samt faktabaserad riskhantering. Vi utvecklade en budskapsplattform med nyckelbegrepp som importparadoxen och innovationsbryggan, och med tydliga ekonomiska perspektiv. En uppskattad förlust på 1,2 miljarder kronor, hämtad från offentliga utredningar, gjorde konsekvenserna av att förlora fungerande växtskyddslösningar konkreta.
Förflyttningen var tydlig: växtskydd som en fråga om Sveriges förmåga att producera mat, och om vad som finns på svenskarnas tallrikar, inte enbart om enskilda preparat och regelverk.
Från strategi till synlighet och påverkan
Plattformen omsattes i ett proaktivt arbetssätt för medierelationer, opinionsbildning och Public Affairs:
» Regionala och nationella debattartiklar, anpassade efter lokala kopplingar till sysselsättning, livsmedelsproduktion och beredskap.
» En modell för snabba repliker i fack- och nischmedier.
» En metod för att skapa medietryck utanför storstäderna, bland annat genom att rekrytera en lokal odlare till ett inslag i SR P4 Uppland.
» Initiativ till samverkan med aktörer i livsmedelskedjan, bland annat kring ett gemensamt debattunderlag, för en bredare front i opinionsbildningen.
» Ett politiskt underlag, “Svensk matförsörjning kräver en funktionell verktygslåda”, inför riksdagsutskottets hantering av PFAS-frågan.
» Löpande strategisk rådgivning och medieträning, som stärkte organisationens förmåga att agera snabbt och tydligt vid mediefrågor, politiska initiativ och granskning.
Resultat
Under sprinten publicerades debattartiklar i fyra regionala tidningar: Barometern, Kristianstadsbladet, Norra Skåne och NWT. Repliker publicerades i Dagligvarunytt och Aktuell Hållbarhet.
Under den fortsatta aktiveringen gav arbetet ytterligare genomslag:
» Nationell opinionsbildning: En debattartikel i Dagens Industri, “Miljöorganisationernas ideologi är en importmotor för utländsk mat”, signerad av Svenskt Växtskydds företrädare. Ett gemensamt öppet brev med flera aktörer i lantbruket och livsmedelskedjan publicerades i Altinget.
» Nationell medienärvaro: Medverkan i Ekot i P1 om växtskyddsmedel som klassas som PFAS, och ett längre P1-inslag den 1 augusti utifrån samma fråga.
» Politisk dialog: Initiativ till dialog med beslutsfattare om tillgången till fungerande växtskyddslösningar och konsekvenserna för svensk livsmedelsberedskap.
» Fortsatt närvaro: Svenskt Växtskydds perspektiv fördes fram i en P1-debatt om PFAS i jordbruket.
Effekt
Svenskt Växtskydd har fått en tydligare position, en gemensam budskapsplattform och bättre förutsättningar att ta initiativ i frågor som avgör branschens framtida villkor. Organisationen har gått från ett huvudsakligen reaktivt förhållningssätt till att i högre grad formulera egna perspektiv, och samverkan med andra aktörer i livsmedelskedjan har utvecklats.
Den affärsmässiga betydelsen ligger i möjligheten att påverka de politiska och marknadsmässiga villkor som medlemsföretagen verkar under. När växtskyddets betydelse för livsmedelsproduktion, konkurrenskraft och beredskap får större utrymme i samhällsdebatten stärks förutsättningarna för branschens långsiktiga utveckling.
Arbetet med att bli en självklar agendasättare fortsätter. Men organisationen har tagit ett viktigt steg: från att främst bemöta andras argument till att formulera dagordningen och bidra till samtalet om vilken mat Sverige ska kunna producera själv.